• Door naar de hoofd inhoud
  • Skip to secondary menu
  • Spring naar de eerste sidebar
  • Spring naar de voettekst
Logo

Neerlandistiek

Online tijdschrift voor taal- en letterkundig onderzoek

  • Over Neerlandistiek
  • Contact
  • Homepage
  • Jong Neerlandistiek
  • Frisistyk
  • Mondiaal

Nei [fytsjəˈfɪnə]

26 mei 2024 door Bouke Slofstra 3 Reacties

De bydrage dy’t hjir folget soe net bestean moatte.

Hjirûnder stiet ommers in útstel foar in Fryske plaknammelist yn IPA-transkripsje. In list dy’t ta myn fernuvering noch altyd brek is.

It Frysk Hânwurdboek fan ‘e Akademy (2008) lit op siden 2373 oant 2384 in moaie rige plaknammen sjen, fan Abbegea oant Wymbritseradiel. Der stiet ek by hoe’t de nammen útsprutsen wurde. Dat, it boppeneamde probleem gappet wat wider as it byt. Spitigernôch mist yn dat oersjoch lykwols in moderne fonetyske transkripsje neffens it mâl fan de International Phonetic Assocation, en dêr sit de oast. De Fryske Akademy hat ommers lang fêstholden oan in ‘eigen’ fonetyske transkripsje, bygelyks [ste:ns] yn pleats fan [stẽːs] (stins) en [nüt] yn pleats fan [nyt] (nút).

Foar in net-frysktalige taalwittenskipper is it IPA-skrift lêsber en it Akademy-skrift net. It IPA-skrift wurdt boppedat ek hieltyd mear bûten it suver wittenskiplik bedriuw brûkt, bygelyks yn taalkursussen foar gewoane minsken en by Wikipedia. IPA is húsriem wurden.

In kunde fan my hat lange jierren putsjes foar Wikipedia dien. Willewurk dêr’t benammen de lêzer in soad wille fan hat. In grut part fan syn lemma’s en bydragen is frysktalich. Dizze kunde hat my ferline jier frege om in list fan Fryske plaknammen yn standertstavering en IPA-transkripsje. Ik ha doedestiids sels besocht om sa’n list yn IPA-alfabet gear te stallen, sa’t men hjirûnder sjen kin (mei tank oan Hindrik Sijens). Der soe noch wol ien nei dy list sjen moatte dy’t wat mear besleur oer de fonetyk hat as ikke. Spitigenôch is dêr noch neat fan op ‘e hispel komen, want nimmen hat it oan tiid, wat fansels goed te begripen is. Dat, dêrom besykje ik it no sa.

Grutste tûkelteammen binne foar my:

  1. De labiodentale wriuwer fan Warkum: [ʋ] of [v]? (Lyts probleem. Ik ha foar it lêste keazen. Yn myn earen ha wy hjir de rûzer fan dútsk Wanderlust by de ein.)
  2. De syllabisearre sonoranten: [blεsm̩] (Blessum) mei in steand streekje ûnder de letter of oars? (Lyts probleem: streekje liket wenstich te wêzen, mar der binne ek farianten.)
  3. De nasalisearre delgeande twalûden: [stĩˑə̃s] of [stĩˑəs] (Stiens)? (It earste liket wenstich te wêzen.)
  4. De nasalisearre sjwa: [ljysə̃s] (Ljussens)? (Lyts of gjin probleem)

 Yn de list hjirûnder wurde de probleemgefallen yn de rjochterkolom beljochte (“probleem”). It symboal [v] stiet foar probleem 1, “syll” foar probleem 2, “nasal” foar probleem 3 en “sjwa” foar probleem 4.

Wa kin myn kunde, de Wikipedia-organisaasje, it Wikipedia-lêzerspublyk en my helpe?

plaknammetranskripsje FHWmyn transkripsjeprobleemynwennertranskripsjeYW
ˈAbbegea (Wym.)abəɡɪˑəˈabəɡɪˑə Abbegeaster
ˈAchlum (Frjen.)axləmˈaxləm Achlumer
ˈAkkrum (Boarn.)akrəmˈakrəm Akkrumer
Aldeberˈkeap (E.Stell.)ɔːdəbəkɪˑəpɔːdəbəˈkɪˑəp Aldeberkeaper
Berˈkeapbəkɪˑəpbəˈkɪˑəp Berkeaper
Aldebiltˈsyl (Bi.)ɔːdəbɪltsilɔːdəbɪltˈsil Aldebiltsylster
De ˈSyldəsildəˈsil Sylster
Aldeˈboarn (Boarn.)ɔːdəboˑənɔːdəˈboˑən Aldeboarnsterɔːdəboˑənstr
Boarnboˑənboˑən Boarnsterbuaːnstr
ˈAldegea (Ga.Sl.)ɔːdəɡɪˑəˈɔːdəɡɪˑə Aldegeaster
ˈAldegea (Smell.)ɔːdəɡɪˑəˈɔːdəɡɪˑə Aldegeaster
ˈAldegea (Wym.)ɔːdəɡɪˑəˈɔːdəɡɪˑə Aldegeaster
Aldeˈhaske (Skar.)ɔːdəhɔskəɔːdəˈhɔskə Aldehaskerɔːdəhɔskr
De ˈHaskedəhɔskədəˈhɔskə Haskerhɔskr
Aldeholtˈpea (W.Stell.)ɔːdəhɔltpɪˑəɔːdəhɔltˈpɪˑə Aldeholtpeaster
Aldeholtˈwâlde (W.Stell.)ɔːdəhɔltʋɔːdəɔːdəhɔltˈvɔːdə[v] Aldeholtwâldsterɔːdəhɔltʋɔː(t)str
Alde ˈLeie (Lj.dl.)ɔːdəlaˑiəɔːdəˈlaˑiə Aldeleisterɔːdəlaˑistr
De ˈLeiedəlaˑiədəˈlaˑiə Leisterlaˑistr
Aldeˈmardum (Ga.Sl.)ɔːdəmadmɔːdəˈmadm̩syll Aldemardumerɔːdəmadəmər
ˈMardummadmmadm̩syll Mardumermadəmər
Aldeˈouwer (Skar.)ɔːdəɔˑuərɔːdəˈɔˑuər Aldeousterɔːdəɔˑustr
Aldeˈtrine (W.Stell.)ɔːdətrinəɔːdəˈtrinə Aldetrynsterɔːdətrinstr
Aldˈhoarne (Hrnf.)ɔːtuanəɔːtˈwanə Aldhoarnsterɔːtuaːnstr
Aldˈlemmer (W.Stell.)ɔːtlεmrɔːtˈlεmr̩syll Aldlemsterɔːtlεmstr
Aldˈskoat (Hrfn.)ɔːtskoˑətɔːtˈskoˑət Aldskoatterɔːtskuatr
Skoatskoˑətskoˑət Skoatterskuatr
ˈAldtsjerk (Tyt.)ɔːtsjεrkˈɔːtsjεrk Aldtsjerkster
Aldˈwâld (Koll.)ɔːtʋɔːtɔːtˈvɔːt[v] Aldwâldemerɔːtʋɔːdəmər
Allingaˈwier (Wûn.)ɔlɪŋɡaʋiˑərɔlɪŋɡaˈviˑər[v] Allingawiersterɔlɪŋɡaʋiˑə(r)str
ˈAppelskea (E.Stell.)aplskɪˑəˈapl̩skɪˑəsyll Appelskeaster
ˈArum (Wûn.)aːrəmˈaːrəm Arumer
Baaiˈdunen (Skyl.)baːiˈdünnˈbaːiˈdynn̩syll Baaidúnsterbaːidyːnstr
ˈBaaium (Litt.)baːiəmˈbaːiəm Baaiumer
Baard (Litt.)baːtbaːt Baarderbaːdr
Bakˈhuzen (Ga.Sl.)bakhüznbakˈhyzn̩syll Bakhústerbakhystr
Bakkeˈfean (Opst.)bakəfɪˑənbakəˈfɪˑən Bakkefeansterbakəfɪˑənstr
Balk (Ga.Sl.)bɔlkbɔlk Balkster
ˈBallum (Am.)bɔləmˈbɔləm Ballumer
ˈBantegea (Lem.)bɔntəɡɪˑəˈbɔntəɡɪˑə Bantegeaster
Bears (Litt.)bɪˑəsbɪˑəs Bearster
Beets → Nij Beets.
Beetsterˈsweach (Opst.)beː(t)strsʋɪˑəxbeː(t)str̩ˈsvɪˑəx[v] syll Beetstersweachster
De ˈSweachdəsʋɪˑəxdəˈsvɪˑəx Sweachster
Beintum → Hegebeintum.
Berkeap → Aldeberkeap.
ˈBerltsum (Men.)bεltsmbεltsm̩syll Berltsumerbεltsəmər
ˈBitgum (Men.)bɪtxmbɪtxm̩syll Bitgumerbɪtxəmər
Bitgumˈmole (Men.)bɪtxmmoːləbɪtxm̩ˈmoːləsyll Bitgummoolsterbɪtxmmoːlstr
Blauˈhús (Wym.)blɔˑuhüsblɔˑuˈhys Blauhústerblɔˑuhystr
Blesˈdike (W.Stell.)blεzdikəblεzˈdikə Blesdyksterblεzdikstr
ˈBlessum (Men.)blεsmblεsm̩syll Blessumerblεsəmər
ˈBlije (Ferw.)blεˑiəblεˑiə Blijerblεˑiər
ˈBoalsert (Boals.)bɔlzətˈbɔlzət Boalserter
Boarn → Aldeboarn.
Boarnˈburgum (Smell.)boˑəmbörgmboˑəmˈbʏrɣm̩syll Boarnburgumerboˑəmbʏrɡəmər
Boarnˈsweach (Skar.)buansʋɪˑəxbwa͂ˈsvɪˑəx Boarnsweagemerbuansʋɪˑəɡəmər
ˈBoarnwert (Dong.)buaːnʋətbˈwa͂vət[v] Boarnwerter
ˈBoazum (Litt.)boˑəzmboˑəzm̩syll Boazumerboˑəzəmər
Boelensˈloane (Achtk.)bulnzlɔˑənəbuln̩zˈlɔˑənəsyll Boelensloansterbulnzlɔˑənstr
Boer (Frjen.)buˑərbuˑər Boersterbuˑə(r)str
ˈBoerum (Koll.)buˑərəmˈbuˑərəm Boerumer
Boyl (W.Stell.)boˑilboˑil Boyler
ˈBoksum (Men.)boksmboksm̩syll Boksumerboksəmər
Bonteˈbok (Hrnf.)bontəbokbontəˈbok Bontebokster
ˈBrantgum (Dong.)brɔntxmbrɔntxm̩syll Brantgumerbrɔntxəmər
Breesânˈdyk (Wûn.)breːsɔːndikbreːsɔːnˈdik Breesândykster
ˈBritsum (Lj.dl.)brɪtsmbrɪtsm̩syll Britsumerbrɪtsəmər
ˈBritswert (Litt.)brɪtsʋətˈbrɪtsvət[v] Britswerter
Broeksterˈwâld (Dant.)brukstrʋɔːtbrukstrˈvɔːt[v] syll Broeksterwâldsterbrukstrʋɔː(t)str
De ˈBroekdəbrukdəˈbruk Broeksterbrukstr
ˈBueren (Am.)büˑərnbyˑərn̩syll Bueremerbyˑərəmər
ˈBurchwert (Wûn.)börgʋətˈbʏrɣvət[v] Burchwerter
Burˈdaard (Ferw.)bədaːtbəˈdaːt Burdaarderbədaːdr
Burgerheide → Noardburgum.
ˈBurgum (Tyt.)bʏrgmbʏrɣm̩syll Burgumerbʏrɡəmər
Bûtenˈpost (Achtk.)butnpɔstbutn̩ˈpɔstsyll Bûtenpostmer
Damˈwâld (Dant.)damʋɔːtdamˈvɔːt[v] Damwâldsterdamʋɔː(t)str
De ˈBlesse (W.Stell.)dəblεsədəˈblεsə Bleskerblεskr
De Bosk → Sweagerbosk.
De ˈBroek (Skar.)dəbrukdəˈbruk Broekster
De Broek → Broeksterwâld.
De Faˈlom (Dant.)dəfɔlomdəfɔˈlom Falomster
De ˈFeanhoop (Smell.)dəfɪˑənhoːpdəˈfɪˑənhoːp Feanhoopster
De ˈFochtel (E.Stell.)dəfoxtldəˈfoxtl̩syll Fochtelerfoxtələr
De Gaast → Rotstergaast.
De Gaast → Tsjerkgaast.
De ˈGaastmar (Wym.)dəɡaːstmrdəˈɡaːstmr̩syll Gaastˈmarderɡaːstmadr
De Geast → Rinsumageast.
De Gorˈdyk (Opst.)dəɡədikdəɡəˈdik Gordykster
De Ham → Droegeham.
De ˈHarkema (Achtk.)dəharkəmadəˈharkəma Harkemaster
De Haske → Aldehaske.
De ˈHaule (E.Stell.)dəhɔˑulədəˈhɔˑulə Haulsterhɔˑulstr
De Haule → Ousterhaule.
De Heide → Twizelerheide.
De Himmen → Koartehimmen.
De ˈHimrik (Opst.)dəhɪmrɪkdəˈhɪmrɪk Himriker
De Hoarne → Haskerhoarne.
De ˈHoeve (W.Stell.)dəhuʋədəˈhuvə[v] Hoevigerhuʋəɡr
De ˈHommerts (Wym.)dəhomətsdəˈhoməts Hommertser
De Houtigeˈhage (Smell.)dəhɔˑutəgəhaːgədəˈhɔˑutəɣəhaːɣə Houtigehaachsterhɔˑutəɡəhaːxstr
De ˈJouwer (Skar.)dəjɔˑuərdəˈjɔˑuər Jousterjɔˑustr
De ˈKnipe (Hrnf.)dəknipədəˈknipə Knypsterknipstr
De Kompenije → Drachtsterkompenije.
De Langeˈlille (W.Stell.)dəlaŋəlɪlədəlaŋəˈlɪlə Langelilsterlaŋəlɪlstr
De Leie → Alde Leie.
De ˈLemmer (Lem.)dəlεmrdəˈlεmr̩syll Lemsterlεmstr
De Lytse ˈJouwer (Dong.)dəlitsəjɔˑuərdəlitsəˈjɔˑuər Lytsejousterlitsəjɔˑustr
De ˈPein (Smell.)dəpaˑindəˈpaˑin Peiner
De ˈPomp (Koll.)dəpompdəˈpomp Pompsterpompstr
De Ryp → Dronryp.
De Ryp → Jutryp.
De ˈRottefalle (Smell.)dərɔtəfɔlədəˈrɔtəfɔlə Rottefalsterrɔtəfɔlstr
De Syl → Aldebiltsyl.
De Sweach → Beetstersweach.
De Sweach → Kollumersweach.
De ˈTike (Smell.)dətiːkədəˈtiːkə Tykstertikstr
De Tille → Koatstertille.
De ˈTynje (Opst.)dətiːnjədəˈti͂ːjə Tynstertinstr
De ˈTrieme (Koll.)dətriˑəmədəˈtriˑəmə Triemstertriˑəmstr
De Wâl → Feanwâldsterwâl.
De Westerˈeen (Dant.)dəʋεstreːndəvεsˈtreːn[v] Westerener
De ˈWesthoek (Bi.)dəʋεsthukdəˈvεsthuk[v] Westhoeksterʋεsthukstr
De ˈWylgen (Smell.)dəʋilgəndəˈvilɣən Wylchsterʋilxstr
ˈDearsum (Boarn.)dɪˑə(r)smˈdɪˑə(r)sm̩syll Dearsumerdɪˑə(r)səmər
ˈDedzjum (Wûn.)dεdzjəmˈdεdzjəm Dedzjumer
ˈDeinum (Men.)daˑinəmˈdaˑinəm Deinumer
ˈDiken (Skar.)dikŋdikŋ̩̩syll Dyksterdikstr
ˈDoanjum (Frjen.)duaːnjəmˈdwa͂ːjəm Doanjumer
ˈDokkum (Dong.)dɔkmdɔkm̩syll Dokkumerdɔkəmər
Dolsterˈhuzen (Lem.)dɔlstrhüzndɔlstr̩ˈhyzn̩syll Dolsterhústerdɔlstrhystr
Donkerˈbroek (E.Stell.)doŋkrbrukdoŋkr̩ˈbruksyll Donkerbroekemerdoŋkrbrukəmər
ˈDrachten (Smell.)draxtndraxtn̩syll Drachtsterdraxstr
Drachtsterkompeˈnije (Smell.)draxstrkompənεˑiədraxstrkompəˈnεˑiə Drachtsterkompenijsterdraxstrkompənεˑistr
De Kompeˈnijedəkompənεˑiədəkompəˈnεˑiə Kompenijsterkompənεˑistr
ˈDriezum (Dant.)driˑəzmdriˑəzm̩syll Driezumerdriˑəzəmər
Drylts (Wym.)driltsdrilts Dryltser
Droegeˈham (Achtk.)drugəhamdruɣəˈham Droegehamster
De ˈHamdəhamdəˈham Hamster
Dronˈryp (Men.)dronripdronˈrip Dronrypster
De ˈRypdəripdəˈrip Rypster
ˈDunegea (Skar.)dünəɡɪˑəˈdynəɡɪˑə Dunegeaster
Eagmaˈryp (Skar.)ɪˑəgmaripɪˑəɣmaˈrip Eagmariper
ˈEagum (Boarn.)ɪˑəgmɪˑəɣm̩ Eagumerɪˑəɡəmər
Ealaˈhuzen (Ga.Sl.)ɪˑəlahüznɪˑəlaˈhyzn̩ Ealahústerɪˑəlahystr
ˈEalsum (Dong.)ɪˑəlsmˈɪˑəlsm̩ Ealsumerɪˑəlsəmər
ˈEanjum (Dong.)ɪˑənjəmˈɪ͂ˑə͂jəmnasal Eanjumer
Earneˈwâld (Tyt.)jεnəʋɔːtjεnəˈvɔːt Earnewâldsterjεnəʋɔː(t)str
Easterˈbierrum (Frjen.)jεstrbjɪrəmjεstrˈbjɪrəm Easterbierrumer
Easterˈein (Litt.)jεstraˑinjεstrˈaˑin Eastereiner
Easterˈein (Skyl.)jεstraˑinjεstrˈaˑin Eastereiner
Easterˈlittens (Litt.)jεstrlɪtnsjεstrˈlɪtn̩ssyll Easterlittenzerjεstrlɪtnzər
ˈLittenslɪtnslɪtn̩ssyll nasal Littenzerlɪtnzər
Easterˈmar (Tyt.)jεstrmarjεstr̩ˈmarsyll Eastermarderjεstrmadr
Easterˈnijtsjerk (Dong.)jεstrnεˑitsjεrkjεstr̩ˈnεˑitsjεrksyll Easternijtsjerkster
ˈNijtsjerknεˑitsjεrkˈnεˑitsjεrk Nijtsjerkster
Easterˈsee (Lem.)jεstrseːjεstr̩ˈseːsyll Easterseeër
Easterˈstreek (W.Stell.)jεstrstreːkjεstr̩ˈstreːksyll Easterstreekster
Easterˈwâlde (E.Stell.)jεstrʋɔːdəjεstr̩ˈvɔːdəsyll Easterwâldsterjεstrʋɔː(t)str
Easterˈwierrum (Litt.)jεstrʋjɪrəmjεstr̩ˈvjɪrəmsyll Easterwierrumer
East-ˈFlylân (Fly.)ɪˑəstflilɔːnɪˑəstˈflilɔːn East-Flylannerɪˑəstflilɔnər
Eastˈhim (Wym.)jεsthɪmjεstˈhɪm Easthimmer
ˈEastrum (Dong.)ɪˑəstrəmˈɪˑəstrəm Eastrumer
Eksˈmoarre (Wûn.)εksmuarəεksˈmwarə Eksmoarsterεksmuarstr
ˈElslo (E.Stell.)εlsloːˈεlsloː Elsloër
Feanˈkleaster (Koll.)fɪˑəŋklɪˑəstrfɪˑəŋˈklɪˑəstr̩syll Feankleaster
Feanˈwâlden (Dant.)fɪˑənʋɔːdnfɪˑənˈvɔːdn̩syll Feanwâldsterfɪˑənʋɔː(t)str
Feanwâldsterˈwâl (Dant.)fɪˑənʋɔːstrʋɔːlfɪˑənvɔːstrˈvɔːl Feanwâldsterwâlster
De ˈWâldəʋɔːldəˈvɔːl Wâlster
ˈFeinsum (Lj.dl.)faˑinsmfãˑĩsm̩nasal Feinsumerfaˑinsəmər
Ferˈwâlde (Wûn.)frʋɔːdəfr̩ˈvɔːdəsyll Ferwâldsterfrʋɔː(t)str
ˈFerwert (Ferw.)fεrʋətˈfεrvət Ferwerter
ˈFinkegea (W.Stell.)fɪŋkəɡɪˑəˈfɪŋkəɡɪˑə Finkegeaster
ˈFollegea (Lem.)foləɡɪˑəˈfoləɡɪˑə Follegeaster
Folsˈgeare (Wym.)folzɡɪˑərəˈfolzɡɪˑərə Folsgearsterfolzɡɪˑə(r)str
Forˈmearum (Skyl.)fɔrmɪˑərəmfɔˈmɪˑərəm Formearumer
ˈFoudgum (Dong.)fɔˑutxmfɔˑutxm̩syll Foudgumerfɔˑutxəmər
Friens (Boarn.)friˑənsfri͂ˑə͂snasal Frienzerfriˑənzr
Fryske ˈPeallen (Opst.)friskəpjεlnfriskəˈpjεln̩syll Fryskepealsterfriskəpjεlstr
ˈFrjentsjer (Frjen.)frjεntsjərfrjεntsjər Frjentsjerterfrjεntsjətr
Frouˈbuorren (Bi.)frɔˑubuornfrɔˑuˈbworn̩syll Froubuorsterfrɔˑubuorstr
ˈFurdgum (Frjen.)fötxmfʏtxm̩syll Furdgumerfʏtxəmər
Gaast (Wûn.)ɡaːstɡaːst Gaaster
Gaˈryp (Tyt.)ɡaripɡaˈrip Gariper
Gau (Wym.)ɡɔˑuɡɔˑu Gauster
Gerkesˈkleaster (Achtk.)ɡεrkəsklɪˑəstrɡεrkəsˈklɪˑəstr̩syll Gerkeskleaster
It ˈKleasterətklɪˑəstrətˈklɪˑəstr̩syll Kleaster
Gerˈsleat (Hrnf.)ɡəslɪˑətɡəˈslɪˑət Gersleatsterɡəslɪˑə(t)str
ˈGinnum (Ferw.)ɡɪnəmˈɡɪnəm Ginnumer
ˈGytsjerk (Tyt.)ɡitsjεrkˈɡitsjεrk Gytsjerkster
Goaiïngaˈhuzen (Smell.)ɡuaˑiɪŋɡahüznɡwaˑiɪŋɡaˈhyzn̩syll Goaiïngahústerɡuaˑiɪŋɡahystr
Goaiïngaˈryp (Skar.)ɡuaˑiɪŋɡaripɡwaˑiɪŋɡaˈrip Goaiïngarypster
ˈGoaiïngea (Wym.)ɡuaˑiɪŋɡɪˑəˈɡwaˑiɪŋɡɪˑə Goaiïngeaster
ˈGoutum (Lj.)ɡɔˑutmɡɔˑutm̩syll Goutumerɡɔˑutəmər
ˈGreonterp (Wym.)ɡröˑəntεrpˈɡrʏˑəntεrp Greonterper
Grou (Boarn.)ɡrɔˑuɡrɔˑu Grouster
ˈHallum (Ferw.)hɔləmˈhɔləm Hallumer
ˈHantum (Dong.)hɔntmhɔntm̩syll Hantumerhɔntəmər
Hantumerˈútbuorren (Dong.)hɔntəmərüdbuornhɔntəmərˈydbworn̩syll Hantumerútbuorsterhɔntəmərydbuorstr
Hantumˈhuzen (Dong.)hɔntmhüznhɔntm̩ˈhyzn̩syll Hantumhústerhɔntmhystr
ˈHarich (Ga.Sl.)haːrəxhaːrəx Harichster
Harns (Ha.)haːnsha͂ːs Harnzerhaːnzr
ˈHartwert (Wûn.)hatʋətˈhatvət[v] Hartwerter
Haskerˈdiken (Skar.)hɔskrdikŋhɔskr̩ˈdikŋ̩syll Haskerdyksterhɔskrdikstr
Haskerˈhoarne (Skar.)hɔskruanəhɔskr̩ˈwanəsyll Haskerhoarnsterhɔskruaːnstr
De ˈHoarnedəhuanədəˈhwanə Hoarnsteruaːnstr
Haulerˈwyk (E.Stell.)hɔˑulərʋikhɔˑuləˈrvik[v] Haulerwykster
Hee (Skyl.)heːheː Heester
Heech (Wym.)heːxheːx Hegemerheːɡəmər
Hegeˈbeintum (Ferw.)heːgəbaˑintmheːɣəˈbaˑintm̩syll Hegebeintumerheːɡəbaˑintəmər
ˈBeintumbaˑintmbaˑintm̩syll Beintumerbaˑintəmər
ˈHichtum (Wûn.)hɪxtmhɪxtm̩syll Hichtumerhɪxtəmər
Hiˈdaard (Litt.)hidaːthiˈdaːt Hidaarderhidaːdr
ˈHieslum (Wûn.)hiˑəsləmhiˑəsləm Hieslumer
ˈHijum (Lj.dl.)hεˑiəmhεˑiəm Hijumer
Hiˈlaard (Litt.)hilaːthiˈlaːt Hilaarderhilaːdr
ˈHylpen (Nijef.)hilpmhilpm̩syll Hylperhilpr
ˈHimmelum (Nijef.)hɪmələmˈhɪmələm Himmelumer
ˈHimpens (Lj.)hɪmpmshɪmpm̩ssyll Himpenserhɪmpmzər
Hinˈnaard (Litt.)hɪnaːthɪˈnaːt Hinnaarderhɪnaːdr
ˈHitsum (Frjen.)hɪtsmhɪtsm̩syll Hitsumerhɪtsəmər
Hjelbeam → Hjerbeam.
Hjerˈbeam (Frjen.)jεrbɪˑəmjεrˈbɪˑəm Hjerbeamster
Hjelˈbeamjεlbɪˑəmjεlˈbɪˑəm Hjelbeamster
ˈHoarne (Skyl.)hoˑənəhoˑənə Hoarnsterhoˑənstr
Hoarnsterˈsweach (Hrnf.)uaːnstrsʋɪˑəxwãːstr̩ˈsvɪˑəx[v] syll Hoarnstersweachster
ˈHollum (Am.)hɔləmhɔləm Hollumer
ˈHolwert (Dong.)holʋətˈholvət[v] Holwerter
Húns (Litt.)hüːnshy͂ːs Húnzerhyːnzr
Hurdegaˈryp (Tyt.)hödəɡariphʏdəɡaˈrip Hurdegariper
ˈYchten (Lem.)ixtnixtn̩syll Ychtenerixtənər
Ychtenˈbrêge (Lem.)ixtnbrεːɡəixtn̩ˈbrεːɣəsyll Ychtenbrechsterixtnbrεxstr
Iˈdaerd (Boarn.)idaːtidaːt Idaerderidaːdr
ˈIdzegea (Wym.)ɪdzəɡɪˑəɪdzəɡɪˑə Idzegeaster
Ie (Dong.)iˑəiˑə Iesterjɪstr
Iens (Litt.)iˑənsi͂ˑə͂snasal Ienzeriˑənzr
ˈYndyk (Wym.)indikˈindik Yndykster
ˈIngelum (Men.)ɪŋələmˈɪŋələm Ingelumer
Ingˈwierrum (Dong.)ɪŋʋjɪrəmɪŋˈvjɪrəm[v] Ingwierrumer
ˈYpekolsgea (Wym.)ipəkɔlzɡɪˑəˈipəkɔlzɡɪˑə Ypekolsgeaster
Ysˈbrechtum (Sn.)izbrεxtmizˈbrεxtm̩syll Ysbrechtumerizbrεxtəmər
It Fean → It Hearrenfean.
It Fean → It Surhústerfean.
It Hearrenˈfean (Hrnf.)ətjεrnfɪˑənətjεrn̩ˈfɪˑənsyll Hearrenfeansterjεrnfɪˑənstr
It ˈFeanətfɪˑənətˈfɪˑən Feansterfɪˑənstr
It ˈHeidenskip (Nijef.)əthaˑidnskɪpətˈhaˑidn̩skɪpsyll sjwa Heidenskipster
It Kleaster → Gerkeskleaster.
It Surhústerˈfean (Achtk.)ətsörhüstrfɪˑənətsʏrhystr̩ˈfɪˑən Surhústerfeanstersʏrhystrfɪˑənstr
It ˈFeanətfɪˑənətˈfɪˑən Feansterfɪˑənstr
It Wâld → Oranjewâld.
ˈItens (Litt.)itnsitn̩ssyll Itenzeritnzər
ˈJannum (Ferw.)jɔnəmˈjɔnəm Jannumer
ˈJellum (Litt.)jεləmˈjεləm Jellumer
ˈJelsum (Lj.dl.)jεlsmjεlsm̩syll Jelsumerjεlsəmər
ˈJirnsum (Boarn.)jɪːnsmjɪ̃ːsm̩syll Jirnsumerjɪːnsəmər
Jiskenˈhuzen (Skar.)jɪskŋhüznjɪskŋ̩ˈhyzn̩syll Jiskenhústerjɪskŋhystr
ˈJislum (Ferw.)jɪsləmjɪsləm Jislumer
ˈJistergea (Lem.)jɪstrɡɪˑəˈjɪstr̩ɡɪˑəsyll Jistergeaster
ˈJistrum (Tyt.)jɪstrəmˈjɪstrəm Jistrumer
ˈJobbegea (Hrnf.)jobəɡɪˑəˈjobəɡɪˑə Jobbegeaster
Jonkersˈlân (Opst.)joŋkəzlɔːnjoŋkəzˈlɔːn Jonkerslannerjoŋkəzlɔnər
ˈJorwert (Litt.)jɔrʋətˈjɔrvət[v] Jorwerter
Jousˈwier (Dong.)jɔˑuzʋiˑərjɔˑuzˈviˑər[v] Jouswiersterjɔˑuzʋiˑə(r)str
ˈJutryp (Wym.)jötripˈjʏtrip Jutriper
De ˈRypdəripdəˈrip Riper
Kaard (Skyl.)kaːtkaːt Kaarderkaːdr
ˈKetlik (Hrnf.)kεtlɪkˈkεtlɪk Ketliker
ˈKimswert (Wûn.)kɪmzʋətˈkɪmzvət[v] Kimswerter
ˈKinum (Skyl.)kinəmˈkinəm Kinumer
Kleaster-ˈLidlum (Frjen.)klɪˑəstrlɪtləmklɪˑəstr̩ˈlɪtləm Kleaster-Lidlumer
ˈLidlumlitləmˈlɪtləm Lidlumer
ˈKoarnjum (Lj.dl.)kuanjəmˈkwãjəm Koarnjumer
ˈKoarnwert (Wûn.)kuaːnʋətˈkwa͂ːvət[v] Koarnwerter
Koarnwerterˈsân (Wûn.)kuaːnʋətrsɔːnkwa͂ːvətrˈsɔːn[v] Koarnwertersânsterkuaːnʋətrsɔːnstr
Koarteˈhimmen (Smell.)kuatəhɪmmkwatəˈhɪmm̩syll Koartehimsterkuatəhɪmstr
De ˈHimmendəhɪmmdəˈhɪmm̩syll Himsterhɪmstr
Koatsterˈtille (Achtk.)koˑətstrtɪləkoˑətstrˈtɪlə Koatstertilsterkoˑətstrtɪlstr
De ˈTilledətɪlədəˈtɪlə Tilstertɪlstr
Kolderˈwâlde (Ga.Sl.)koldrʋɔːdəkoldr̩ˈvɔːdə[v] syll Kolderwâldsterkoldrʋɔː(t)str
ˈKollum (Koll.)kɔləmˈkɔləm Kollumer
Kollumerˈsweach (Koll.)kɔləmərsʋɪˑəxkɔləmərˈsvɪˑəx[v] Kollumersweachster
De ˈSweachdəsʋɪˑəxdəˈsvɪˑəx[v] Sweachster
ˈKoudum (Nijef.)kɔˑudmˈkɔˑudm̩syll Koudumerkɔˑudəmər
Koufurderˈrige (Wym.)kufödəriːgəkufʏdəˈriːɣə Koufurderrychsterkufʏdərixstr
Kûˈbaard (Litt.)kubaːtkuˈbaːt Kûbaarderkubaːdr
ˈLanderum (Skyl.)lɔndərəmˈlɔndərəm Landerumer
Langeˈdike (E.Stell.)laŋədikəlaŋəˈdikə Langedyksterlaŋədikstr
Langˈsweagen (Opst.)laŋsʋɪˑəgənlaŋˈsvɪˑəɣən[v] Langsweagemerlaŋsʋɪˑəɡəmər
Langˈwar (Skar.)laŋʋarlaŋˈvar[v] Langwarderlaŋʋadr
Legeˈmar (Skar.)leːgəmarleːɣəˈmar Legemarsterleːɡəma(r)str
ˈLekkum (Lj.)lεkmlεkm̩syll Lekkumerlεkəmər
Leons (Litt.)lüˑənslʏ̃ˑə̃snasal Leonzerlʏˑənzr
Lichtˈaard (Ferw.)lɪxtaːtlɪxtˈaːt Lichtaarderlɪxtaːdr
Lidlum → Kleaster-Lidlum.
Lippenˈhuzen (Opst.)lɪpmhüznlɪpm̩ˈhyzn̩syll Lippenhústerlɪpmhystr
Lys (Skyl.)lislis Lysterlistr
Lytseˈwâld (Koll.)litsəʋɔːtlitsəˈvɔːt[v] Lytsewâldemerlitsəʋɔːdəmər
Lytseˈwierrum (Litt.)litsəʋjɪrəmlitsəˈvjɪrəm[v] Lytsewierrumer
Littens → Easterlittens.
ˈLjouwert (Lj.)ljɔˑuətˈljɔˑuət Ljouwerter
ˈLjussens (Dong.)ljösənsˈljʏsə͂ssjwa Ljussemerljʏsəmər
ˈLoaiïngea (Sn.)luaˑiɪŋɡɪˑəˈlwaˑiɪŋɡɪˑə Loaiïngeaster
ˈLollum (Wûn.)loləmloləm Lollumer
Longerˈhou (Wûn.)loŋərhɔˑuloŋərˈhɔˑu Longerhouster
Lúksˈwâld (Opst.)lüksʋɔːtlyksˈvɔːt[v] Lúkswâldsterlyksʋɔː(t)str
ˈLúnbert (Hrnf.)lümbətˈlymbət Lúnberter
ˈMakkingea (E.Stell.)makɪŋɡɪˑəˈmakɪŋɡɪˑə Makkingeaster
ˈMakkum (Wûn.)makmmakm̩syll Makkumermakəmər
ˈMantgum (Litt.)mɔntxmmɔntxm̩syll Mantgumermɔntxəmər
Mardum → Aldemardum.
ˈMarrum (Ferw.)marəmmarəm Marrumer
ˈMarsum (Men.)masmmasm̩syll Marsumermasəmər
Meˈnaam (Men.)mənaːmməˈnaːm Menamer
ˈMidslân (Skyl.)mɪtslɔːnˈmɪtslɔːnMidslannermɪtslɔnər
ˈMiedum (Lj.)miˑədmˈmiˑədm̩syll Miedumermiˑədəmər
Milˈdaam (Hrnf.)mɪldaːmmɪlˈdaːm Mildamstermɪldamstr
ˈMinnertsgea (Bi.)mɪnədzɡɪˑəˈmɪnədzɡɪˑə Minnertsgeaster
Mitselˈwier (Dong.)mɪtslʋiˑərmɪtslˈviˑər[v]Mitselwierstermɪtslʋiˑə(r)str
ˈMoarre (Dong.)muarəmwarə Moarstermuarstr
ˈModdergat (Dong.)modrɡɔtˈmodr̩ɡɔtsyll Moddergatstermodrɡɔ(t)str
Molkˈwar (Nijef.)mɔlkʋarmɔlkˈvar[v] Molkwardermɔlkʋadr
ˈMullum (Ha.)möləmmʏləm Mullumer
Mûnˈein (Tyt.)munaˑinmunˈaˑin Mûneinstermunaˑinstr
Munnikeˈbuorren (W.Stell.)mönəkəbuornmʏnəkəˈbworn̩syll Munnikebuorstermʏnəkəbuorstr
Muntsjeˈsyl (Koll.)möntsjəsilmʏntsjəˈsil Muntsjesylster
Murns (Ga.Sl.)möːnsmʏ͂ːs Murnzermʏːnzr
Nes (Am.)nεsnεs Nesser
Nes (Boarn.)nεsnεs Nesker
Nes (Dong.)nεsnεs Nessemer
ˈNyegea (Smell.)niˑəɡɪˑəniˑəɡɪˑə Nyegeaster
Nij ˈAltena (Bi.)nεˑiɔltənanεˑiˈɔltəna Nijaltenaster
Nij ˈBeets (Opst.)nεˑibeːtsnεˑiˈbeːts Nijbeetsternεˑibeː(t)str
Beetsbeːtsbeːts Beetsterbeː(t)str
Nijˈbrêge (Skar.)nεˑibrεːgənεˑiˈbrεːɣə Nijbrechsternεˑibrεxstr
Nijeberˈkeap (E.Stell.)nεˑiəbəkɪˑəpnεˑiəbəˈkɪˑəp Nijeberkeaper
Nijeˈhaske (Skar.)nεˑiəhɔskənεˑiəˈhɔskə Nijehaskernεˑiəhɔskr
Nijeholtˈpea (W.Stell.)nεˑiəhɔltpɪˑənεˑiəhɔltˈpɪˑə Nijeholtpeaster
Nijeholtˈwâlde (W.Stell.)nεˑiəhɔltʋɔːdənεˑiəhɔltˈvɔːdə[v] Nijeholtwâldsternεˑiəhɔltʋɔː(t)str
Nijeˈmardum (Ga.Sl.)nεˑiəmadmnεˑiəˈmadm̩syllNijemardumernεˑiəmadəmər
Nijeˈtrine (W.Stell.)nεˑiətrinənεˑiəˈtrinə Nijetrynsternεˑiətrinstr
Nijeˈwier (Dong.)nεˑiəʋiˑərnεˑiəˈviˑər[v] Nijewiersternεˑiəʋiˑə(r)str
Nijˈhoarne (Hrnf.)nεˑiuanənεˑiˈwanə Nijhoarnsternεˑiuaːnstr
Nijˈhuzum (Nijef.)nεˑihüzmnεˑiˈhyzm̩syll Nijhuzumernεˑihyzəmər
Nijˈlân (Wym.)nεˑilɔːnnεˑiˈlɔːn Nijlannernεˑilɔnər
Nijˈlemmer (W.Stell.)nεˑilεmrnεˑiˈlεmr̩syll Nijlemsternεˑilεmstr
Nijˈskoat (Hrnf.)nεˑiskoˑətnεˑiˈskoˑət Nijskoatternεˑiskuatr
Nijtsjerk → Easternijtsjerk.
Noardˈburgum (Tyt.)noˑədbörgmnoˑədˈbʏrɡm̩syll Noardburgumernoˑədbʏrɡəmər
Burgerˈheidebörɡrhaˑidəbʏrɣr̩ˈhaˑidəsyllBurgerheidsterbʏrɡrhaˑi(t)str
Noardˈwâlde (W.Stell.)noˑətʋɔːdənoˑətˈvɔːdə[v] Noardwâldsternoˑətʋɔː(t)str
ˈOentsjerk (Tyt.)uˑəntsjεrkˈuˑəntsjεrk Oentsjerkster
ˈOerterp (Opst.)uˑətεrpˈuˑətεrp Oerterper
Offenˈwier (Sn.)ɔfənʋiˑərɔfənˈviˑər[v] Offenwiersterɔfənʋiˑə(r)str
ˈOlterterp (Opst.)ɔltrtεrpˈɔltr̩tεrpsyll Olterterper
Oranjeˈwâld (Hrnf.)oranjəʋɔːtoranjəˈvɔːt[v] Oranjewâldsteroranjəʋɔː(t)str
It ˈWâldətʋɔːtətˈvɔːt[v] Wâldsterʋɔː(t)str
Ousterˈhaule (Skar.)ɔˑustrhɔˑuləɔˑustr̩ˈhɔˑuləsyll Ousterhaulsterɔˑustrhɔˑulstr
De ˈHauledəhɔˑulədəˈhɔˑulə Haulsterhɔˑulstr
Ousterˈnijegea (Skar.)ɔˑustrnεˑiəɡɪˑəɔˑustr̩ˈnεˑiəɡɪˑəsyll Ousternijegeaster
ˈParregea (Wûn.)parəɡɪˑəˈparəɡɪˑə Parregeaster
ˈPeazens (Dong.)pɪˑəzənsˈpɪˑəzə͂ssjwaPeazemerpɪˑəzəmər
Peins (Frjen.)paˑinspa͂ˑi͂snasal Peinzerpaˑinzr
ˈPenjum (Wûn.)pεnjəmˈpε͂jəm Penjumer
ˈPepergea (W.Stell.)peːprɡɪˑəˈpeːpr̩ɡɪˑəsyll Pepergeaster
Piˈaam (Wûn.)piaːmpiaːm Piamer
Pitersˈbierrum (Frjen.)pitəzbjɪrəmpitəzˈbjɪrəm Pitersbierrumer
Poppenˈwier (Boarn.)popmʋiˑərpopm̩ˈviˑərsyll [v] Poppenwiersterpopmʋiˑə(r)str
Raard (Dong.)raːtraːt Raarderraːdr
Raerd (Boarn.)raːtraːt Raerderraːdr
Ravensˈwâld (E.Stell.)raːʋənzʋɔːtraːvə͂zˈvɔːt[v] sjwa Ravenswâldsterraːʋənzʋɔː(t)str
ˈReadtsjerk (Dant.)rɪˑətsjεrkˈrɪˑətsjεrk Readtsjerkster
Reaˈhel (Skar.)rɪˑəhεlrɪˑəˈhεl Reahelster
Reaˈhûs (Litt.)rɪˑəhuːsrɪˑəˈhuːs Reahústerrɪˑəhystr
Reˈduzum (Boarn.)rədüzmrəˈdyzm̩syll Redústerrədystr
ˈReitsum (Ferw.)raˑitsmˈraˑitsm̩syll Reitsumerraˑitsəmər
Rie (Frjen.)riˑəriˑə Riester
Rien (Litt.)riˑənriˑən Riensterriˑənstr
Riis (Ga.Sl.)riːsriːs Rysterristr
Rinsumaˈgeast (Dant.)reːnsümaɡɪˑəstre͂ːsymaˈɡɪˑəst Rinsumageastmer
De ˈGeastdəɡɪˑəstdəˈɡɪˑəst Geastmer
ˈRyptsjerk (Tyt.)riptsjεrkˈriptsjεrk Ryptsjerkster
Rotsterˈgaast (Skar.)rɔ(t)strɡaːstrɔ(t)str̩ˈɡaːstsyll Rotstergaaster
De ˈGaastdəɡaːstdəˈɡaːst Gaaster
Rotsterˈhaule (Skar.)rɔ(t)strhɔˑulərɔ(t)str̩ˈhɔˑuləsyll Rotsterhaulsterrɔ(t)strhɔˑulstr
ˈRottum (Skar.)rɔtmrɔtm̩syll Rotsterrɔ(t)str
Rûgeˈhuzen (Ga.Sl.)ruɡəhüznruɣəˈhyzn̩syll Rûgehústerruɡəhystr
ˈSânfurd (Wym.)sɔːnfötˈsɔːnfʏt Sânfurdersɔːnfʏdr
Sânˈhuzen (W.Stell.)sɔːnhüznsɔːnˈhyzn̩syll Sânhústersɔːnhystr
Seisˈbierrum (Frjen.)saˑizbjɪrəmsaˑizˈbjɪrəm Seisbierrumer
Sibrandaˈbuorren (Boarn.)sibrɔndabuornsibrɔndaˈbworn̩syll Sibrandabuorstersibrɔndabuorstr
Sibrandaˈhûs (Dant.)sibrɔndahuːssibrɔndaˈhuːs Sibrandahústersibrɔndahystr
Sigersˈwâld (Opst.)siɡəzʋɔːtsiɣəzˈvɔːt[v] Sigerswâldstersiɡəzʋɔː(t)str
Sint-ˈAnne (Bi.)sɪntɔnəsɪntˈɔnə Sint-Anneˈbuorstersɪntɔnəbuorstr
Sint-ˈJabik (Bi.)sɪntjaːbɪksɪntˈjaːbɪk Sint-Jaˈbuorstersɪntjabuorstr
Sint-ˈJânsgea (Skar.)sɪntjɔːnzɡɪˑəsɪntˈjɔ͂ːzɡɪˑə Sint-Jânsgeaster
Sint-ˈJutsɪntjötsɪntˈjʏt Sint-Jutstersɪntjʏ(t)str
Sint-Jut → Sint-Jânsgea.
Sint-ˈNyk (Skar.)sɪntniksɪntˈnik Sint-Nykster
ˈSkalsum (Frjen.)skɔlsmskɔlsm̩syll Skalsumerskɔlsəmər
Skarsterˈbrêge (Skar.)skastrbrεːgəskastr̩ˈbrεːɣəsyll Skarsterbrechsterskastrbrεxstr
Skearneˈgoutum (Wym.)skɪˑənəɡɔˑutmskɪˑənəˈɡɔˑutm̩̩syll Skearnegoutumerskɪˑənəɡɔˑutəmər
Skerpenˈseel (W.Stell.)skεrpmseːlskεrpm̩ˈseːlsyll Skerpenseelster
ˈSkettens (Wûn.)skεtnsskεtn̩ssyll sjwa Skettenzerskεtnzər
Skiermûntsˈeach (Skm.)skiˑə(r)muntsɪˑəxskiˑə(r)muntsˈɪˑəx Skiermûntseagerskiˑə(r)muntsɪˑəɡr
ˈSkingen (Men.)skɪŋŋskɪŋŋ̩ Skingsterskɪŋstr
Skoat → Aldskoat.
Skraard (Wûn.)skraːtskraːt Skraarderskraːdr
ˈSkuzum (Wûn.)sküzmskyzm̩syll Skústerskystr
ˈSlappeterp (Men.)slɔpətεrpˈslɔpətεrp Slappeterper
Sleat (Ga.Sl.)slɪˑətslɪˑət Sleattemersljεtəmər
ˈSlikenboarch (W.Stell.)slikŋbuarxˈslikŋ̩bwarxsyll Slikenboarchster
Smelˈbrêge (Wym.)smεlbrεːgəsmεlˈbrεːɣə Smelbrechstersmεlbrεxstr
Smelle ˈIe (Smell.)smεləiˑəsmεləˈiˑə Smeliestersmεliˑəstr
Snakkerˈbuorren (Lj.)snakrbuornsnakr̩ˈbworn̩syll Snakkerbuorstersnakrbuorstr
Snikˈsweach (Skar.)snɪksʋɪˑəxsnɪkˈsvɪˑəx[v] Sniksweachster
Snits (Sn.)snɪtssnɪts Snitser
ˈSondel (Ga.Sl.)sondlsondl̩syll Sondelersondələr
ˈSonnegea (W.Stell.)sonəɡɪˑəˈsonəɡɪˑə Sonnegeaster
ˈSpangea (W.Stell.)spɔŋɡɪˑəˈspɔŋɡɪˑə Spangeaster
ˈSpannum (Litt.)spɔnəmˈspɔnəm Spannumer
ˈStarum (Nijef.)staːrəmˈstaːrəm Starumer
ˈSteggerda (W.Stell.)stεgrdaˈstεɣr̩dasyll Steggerderstεɡrdər
Stiens (Lj.dl.)stiˑənssti͂ˑə͂snasal Stienzerstiˑənzr
ˈStynsgea (Achtk.)stiːnzɡɪˑəˈsti͂ːzɡɪˑə Stynsgeaer
Stobbegat → Vegelinsoard.
Stryp (Skyl.)stripstrip Striper
ˈStrobos (Achtk.)stroːbosˈstroːbos Strobosser
Suˈmar (Tyt.)sümarsyˈmar Sumardersʏmadr
Surch (Wûn.)sörxsʏrx Surgersʏrɡr
Surˈhuzum (Achtk.)sörhüzmsʏrˈhyzm̩syll Surhústersʏrhystr
Suˈwâld (Tyt.)sʏʋɔːtsʏvɔːt[v] Suwâldstersʏʋɔː(t)str
Sweagerˈbosk (Koll.)sʋɪˑəɡrbosksvɪˑəɣr̩ˈbosk[v] Sweagerbosker
De ˈBoskdəboskdəˈbosk Bosker
Sweins (Frjen.)sʋaˑinssvãˑĩs[v] nasal Sweinzersʋaˑinzr
ˈSwichum (Lj.)sʋɪxmsvɪxm̩[v] syll Swichumersʋɪxəmər
Tearns (Lj.)tɪˑənstɪ͂ˑə͂snasal Tearnzertɪˑənzr
Terˈbant (Hrnf.)trbɔnttr̩ˈbɔntsyll Terbantstertrbɔntstr,trbɔnstr
Terˈherne (Boarn.)trhεnətr̩ˈhεnəsyll Terhernstertrhεnstr
Terˈidzert (W.Stell.)trɪdzəttrˈɪdzət Teridzerter
Terˈkaple (Skar.)trkaplətr̩ˈkapləsyll Terkappelstertrkaplstər
Terˈnaard (Dong.)trnaːttr̩ˈnaːtsyll Ternaardertrnaːdr
Terˈoele (Skar.)truˑələˈtruˑələ Teroelstertruˑəlstr
Terˈsoal (Boarn.)trsoˑəltr̩ˈsoˑəlsyll Tersoalster
Terˈwispel (Opst.)trʋɪspltr̩ˈvɪspl̩[v] syll Terwispelertrʋɪspələr
ˈTytsjerk (Tyt.)titsjεrkˈtitsjεrk Tytsjerkster
Toppenˈhuzen (Wym.)tɔpmhüzntɔpm̩ˈhyzn̩syll Toppenhústertɔpmhystr
ˈTsjalbert (Hrnf.)tsjɔlbətˈtsjɔlbət Tsjalberter
Tsjalˈhuzum (Wym.)tsjɔlhüzmtsjɔlˈhyzm̩syll Tsjalhuzumertsjɔlhyzəmər
Tsjerkˈgaast (Skar.)tsjεrɡaːsttsjεrˈɡaːst Tsjerkgaaster
De ˈGaastdəɡaːstdəˈɡaːst Gaaster
ˈTsjerkwert (Wûn.)tsjεrkʋətˈtsjεrkvət[v] Tsjerkwerter
Tsjom (Frjen.)tsjomˈtsjom Tsjommer
Tsjumˈmearum (Frjen.)tsjömɪˑərəmtsjʏˈmɪˑərəm Tsjummearumer
Turns (Wym.)tʏːnstʏ͂ːsnasal Turnzertʏːnzr
ˈTwellingea (Wym.)tʋεlɪŋɡɪˑəˈtvεlɪŋɡɪˑə Twellingeasterˑ
ˈTwizel (Achtk.)tʋizltvizl̩syll Twizelertʋizələr
Twizelerˈheide (Achtk.)tʋizələrhaˑidətvizələrˈhaˑidə Twizelerheidstertʋizələrhaˑi(t)str
De ˈHeidedəhaˑidədəˈhaˑidə Heidsterhaˑi(t)str
ˈVegelinsoard (Skar.)feːgəlɪnzoˑətˈfeːɣəlɪ̃zoˑət Vegelinsoarderfeːɡəlɪnzoˑədr
ˈStobbegatstobəɡɔtˈstobəɡɔt Stobbegatsterstobəɡɔ(t)str
ˈWaaksens (Dong.)ʋaːksənsˈvaːksə̃s[v] sjwa Waaksemerʋaːksəmər
ˈWaaksens (Litt.)ʋaːksənsˈvaːksə̃s[v] sjwa Waaksenzerʋaːksənzər
Wâldsˈein (Wym.)ʋɔːtsaˑinvɔːtsˈaˑin[v] Wâldseinsterʋɔːtsaˑinstr
Wâltersˈwâld (Dant.)ʋɔtəzʋɔːtvɔtəzˈvɔːt[v] Wâlterswâldsterʋɔtəzʋɔː(t)str
ˈWânswert (Ferw.)ʋɔːnzʋətˈvɔ͂ːzvət[v] Wânswerter
Warfsterˈmûne (Koll.)ʋarfstrmunəvarfstr̩ˈmunə[v] syll Warfstermûnerʋarfstrmunər
ˈWarkum (Nijef.)ʋarkmvarkm̩[v] syll Warkumerʋarkəmər
Warns (Nijef.)ʋaːnsva͂ːs[v] Warnzerʋaːnzr
Warˈstiens (Boarn.)ʋarstiˑənsvarˈsti͂ˑə͂s[v] nasal Warstienzerʋarstiˑənzr
ˈWarten (Boarn.)ʋatnvatn̩[v] syll Wartenster
Waskeˈmar (E.Stell.)ʋɔskəmarvɔskəˈmar[v] Waskemarderʋɔskəmadr
ˈWeidum (Litt.)ʋaˑidmvaˑidm̩[v] syll Weidumerʋaˑidəmər
ˈWergea (Boarn.)ʋεrɡɪˑəˈvεrɡɪˑə[v] Wergeaster
Westerˈgeast (Koll.)ʋεstrɡɪˑəstvεstr̩ˈɡɪˑəst[v] syll Westergeastmer
Westˈhim (Wym.)ʋεsthɪmvεstˈhɪm[v] Westhimster
West-ˈSkylge (Skyl.)ʋεstskilɡəvεstˈskilɣə[v] West-Skylgerʋεstskilɡr
ˈWetsens (Dong.)ʋεtsənsˈvεtsə̃s[v] sjwa Wetsemerʋεtsəmər
Wier (Men.)ʋiˑərviˑər[v] Wiersterʋiˑə(r)str
ˈWierum (Dong.) ̩ʋiˑərəmˈviˑərəm[v] Wierumer
ˈWikel (Ga.Sl.)ʋiklvikl̩[v] syll Wikelerʋikələr
Wiˈnaam (Ha.)ʋinaːmviˈnaːm[v] Winamer
Wynjeˈwâld (Opst.)ʋinjəʋɔːtvi͂jəˈvɔːt[v] Wynjewâldsterʋinjəʋɔː(t)str
Wyns (Tyt.)ʋiːnsvi͂ːs[v] Wynzerʋiːnzr
ˈWinsum (Litt.)ʋeːnsmve͂ːsm̩[v] syll Winsumerʋeːnsəmər
Wytˈgaard (Lj.)ʋidɡaːtvidˈɡaːt[v] Wytgaarderʋidɡaːdr
Wytˈmarsum (Wûn.)ʋitmasmvitˈmasm̩[v] syll Wytmarsumerʋitmasəmər
ˈWiuwert (Litt.)ʋjoˑuətˈvjoˑuət[v] Wiuwerter
Wjelsˈryp (Litt.)ʋjεlzripvjεlzˈrip[v] Wjelsriper
ˈWolsum (Wym.)ʋolsmˈvolsm̩[v] Wolsumerʋolsəmər
ˈWolvegea (W.Stell.)ʋolʋəɡɪˑəˈvolvəɡɪˑə[v] Wolvegeaster
ˈWommels (Litt.)ʋomlsˈvoml̩s[v] syll Wommelser
Wûns (Wûn.)ʋuːnsvũːs[v] nasal Wûnzerʋuːnzr
ˈWurdum (Lj.)ʋödmˈvʏdm̩[v] Wurdumerʋʏdəmər

Delen:

  • Klik om af te drukken (Opent in een nieuw venster) Print
  • Klik om dit te e-mailen naar een vriend (Opent in een nieuw venster) E-mail
  • Klik om te delen op Facebook (Opent in een nieuw venster) Facebook
  • Klik om te delen op WhatsApp (Opent in een nieuw venster) WhatsApp
  • Klik om te delen op Telegram (Opent in een nieuw venster) Telegram
  • Klik om op LinkedIn te delen (Opent in een nieuw venster) LinkedIn

Vind ik leuk:

Vind-ik-leuk Aan het laden...

Gerelateerd

Categorie: Frisistyk, Frisistyk Artikel, Frisistyk Utljochte Tags: international phonetic alphabet, plaatsnamen, plaknammen, Wikipedia, wurdboek

Lees Interacties

Reacties

  1. Christopher Bergmann zegt

    26 mei 2024 om 17:54

    Ik hoop dat je het niet erg vindt als ik even in het Nederlands reageer. Wat een fijne lijst!

    Wat de transcriptie betreft, zou ik de conventies volgen die op de Engelstalige Wikipedia voor transcripties van Friese woorden en namen zijn vastgesteld (https://en.wikipedia.org/wiki/Help:IPA/West_Frisian). Niet omdat dit de definitieve transcriptie is waar niks op af te dingen valt, maar omdat je, als je deze conventies volgt, je transcripties ook meteen in de Engelse Wikipedia kwijt kan.

    Dat houdt in: syllabische medeklinkers zijn prima met een streepje, dus [ˈmakm̩]. Aan het begin van het woord [ʋ], elders [v] (als allofonen van het foneem /v/), dus [ʋidˈɡaːt] en [ˈbrɪtsvət]. Over nasale klinkers zeggen de conventies niet zoveel, dus dat mag je zelf bedenken. Ik zou bij genasaliseerde diftongen allebei de klinkers een tilde geven en de genasaliseerde sjwa eveneens, dus [stɪ̃ə̃s] en [ˈljʏsə̃s].

    De Wikipedia-conventies doen niet aan halflange klinkers binnen diftongen, dus [ɪˑə] is daar [ɪə] en [aˑi] is [ai] etc. Voor de rest lijkt alles aardig overeen te komen. De meeste (of misschien zelfs alle) plaatsen hebben een artikel in de Engelstalige Wikipedia, dus daar zouden de transcripties direct aan toegevoegd kunnen worden.

    Beantwoorden
  2. Henk Wolf zegt

    26 mei 2024 om 22:04

    Tige by tige, Bouke!

    Der is fansels ferskaat yn ‘e útspraak en yn ‘e details fan ‘e transkripsje, dat oaren sille hjir en dêr foar in oare transkripsje kieze. In pear dinkjes woe ik dy lykwols noch yn it omtinken bringe. In part dêrfan is grif te idiosynkratysk datst der wat mei kinste, mar wa wit sit der doch noch wat by dat dy hjir en dêr op oare gedachten bringt:

    Makkest gjin kwantitatyf ûnderskied tusken it lange en it koarte iepen lûd. Ik wit dat dat yn gâns rûnten wizânsje is, dat as it bewust is, moai sa litte, mar foar it gefal dat: ik meitsje wol in ûnderskied en net allinne yn ‘e iepenens, mar ek yn ‘e diftongearring: de lange [a:] kin by dintongearje, de koarte [ɑ] net.

    By my is der gjin einûntstimming yn Plaknammen lyks ‘Foudgum’ en ‘Furdgum’. Ik soe tink net raar opsjen as ien de útspraak brûkte dy’tsto jouste, mar ik soe sels [dɣ] ynstee fan [tx] sizze.

    By de plaknammen dy’t mei “tsj” begjinne (yn de reaksjes kinst gjin fiskheakken brûke), joust in transkripsje mei [tsj], mar it wol my hast net oan dat dy útspraak (rekkene neffens de IPA-regels) foarkomt. Soest net tinke oan [tʃ] en dan miskien noch in tekentsje om te ferdútsen dat it om in affrikaat te rêden is?

    De [I] yn de transkripsje fan “Makkingea” komt my oan as staveringsútspraak. Ik kin folslein mis wêze, mar soest it my no freegje, dan soe ik sizze dat der yn it twadde wurdlid struktureel in sjwa stiet.

    De transkripsje fan “Boarnburgum” mei [boˑəm] soe ik ek as staveringsútspraak besjen. Better net te witten sprekt elk dy’t der wolris komt it earste wurdlid út as [bom].

    “Boyl” kin ik as [bœyl] of [bœ:l].

    Bist wis fan de [ɔˑu] yn “De Haule”, “De Jouwer” en al sawat? Is it begjin fan it twilûd net iepener?

    Is de [I] yn it lêste wurdlid fan “De Himrik” en “Ketlik” gjin staveringsútspraak?

    Brûkst ferskate transkripsjes foar “ei”. By “De Pein” brûkst de Klaai-útspraak, op oare plakken de Wâldske útspraak, wylst fierder neffens my wat sikest om in standerdisearre útspraak. Kinst efkes betinke oftst dat wolst (en miskien sjoch ik in goeie reden ek wol oer de kop).

    Leist de klam fan “Folsgeare” op it earste wurdlid. Dat kin ik sa net.

    “Hallum” kin ik inkeld mar mei in lange [ɔ:].

    Sa goed as ik it wit, is de “w” yn “Kimswert” stom (krekt as dy yn “Boalswert”).

    “Penjum” kin ik allinnich mei in nasaal iepen lûd, soks as [pɑ̃jm] (miskien mei in syllabyske [m]).

    By my leit de klam yn “Strobos” op it twadde wurdlid.

    Moatst tink de [r] fan “Ter Idzert” noch efkes as syllabysk markearje.

    De útspraak dy’tst by “Wâldsein” joust, liket my staveringsútspraak ta. Better net te witten is der yn it earste wurdlid sprake fan histoaryske reduksje. Soest oer [vəzˈaˑin] neitinke kinne.

    Ik sis langer ek wol [ˈvεrɡɪˑə], oars begripe minsken it net altyd, mar eartiids seinen wy om Ljouwert hinne [ˈvεrɣə].

    Beantwoorden
  3. Bouke Slofstra zegt

    27 mei 2024 om 11:33

    Dankjewel Christopher. Tankewol Henk.
    Ik hie dit stikje eins al ynlutsen by Frisistyk, want in plaknammelistit like my in wat nuvere bydrage oan in taalkundige side.
    Mar dizze reäksjes binne tige weardefol!

    Beantwoorden

Laat een reactie achterReactie annuleren

Deze site gebruikt Akismet om spam te verminderen. Bekijk hoe je reactie gegevens worden verwerkt.

Primaire Sidebar

Wurd fan ‘e wike

Temjitte

yn sa’n rjochting dat men immen moetet, yn ‘e mjitte
Nederlânsk: tegemoet

➔ Lees meer
  • Facebook
  • YouTube

Aginda

o/m 28 desimber 2025: eksposysje houtskoaltekeningen Hagelslach

o/m 28 desimber 2025: eksposysje houtskoaltekeningen Hagelslach

3 december 2025 Door Redaksje Frisistyk Reageer

➔ Lees meer
1 jannewaris 2026: deadline Skriuwersarke

1 jannewaris 2026: deadline Skriuwersarke

1 december 2025 Door Redaksje Frisistyk Reageer

➔ Lees meer
o/m 11 desimber 2025: Oade oan Aggie van der Meer

o/m 11 desimber 2025: Oade oan Aggie van der Meer

28 november 2025 Door Redaksje Frisistyk Reageer

➔ Lees meer
7 desimber 2025: Presintaasje dichtbondel fan Remco Kuiper

7 desimber 2025: Presintaasje dichtbondel fan Remco Kuiper

23 november 2025 Door Redaksje Frisistyk Reageer

➔ Lees meer
4 desimber 2025: Silent Book Club Fryslân

4 desimber 2025: Silent Book Club Fryslân

23 november 2025 Door Redaksje Frisistyk Reageer

➔ Lees meer

Footer

Elektronisch tijdschrift voor de Nederlandse taal en cultuur sinds 1992.

ISSN 0929-6514
Bijdragen zijn welkom op
redactie@neerlandistiek.nl
  • Homepage
  • E-books
  • Neerlandistische weblogs
  • Over Neerlandistiek
  • De archieven
  • Contact
  • Facebook
  • YouTube

Inschrijven voor de Dagpost

Controleer je inbox of spammap om je abonnement te bevestigen.

Copyright © 2025 · Magazine Pro on Genesis Framework · WordPress · Log in

  • Homepage
  • Categorie
    • Voor de klas
    • Vertelcultuur
    • Naamkunde
  • Archief
    • 10 jaar taalcanon
    • 100 jaar Willem Frederik Hermans
  • E-books
  • Neerlandistische weblogs
  • Jong Neerlandistiek
  • Frisistyk
  • Mondiaal Neerlandistiek
  • Over Neerlandistiek
  • Contact
 

Reacties laden....
 

    %d